fredag 23 maj 2014

Pemmikan - en hårdkokt historia

Jag måste bara berätta om en av de kanske mest nischade nya böcker jag hittills hunnit ta emot här på biblioteket. I veckan fick vi nämligen in Pemmikan - en hårdkokt historia av Kjell Lundin. Jaha, vad tusan är Pemmikan för något undrar ni kanske nu, det gjorde nämligen jag. Är det en fågel? En plats? Ett krig? Nej, det är nämligen en slags köttkonserv av torkat buffelkött och bär, ursprungligen uppfunnen av indianer och sedemera inmundigat av äventyrare och polarforskare. På grund av sitt höga näringsinnehåll och goda hållbarhet lämpade det sig nämligen utmärkt som expeditionsproviant!

Pem-bok_IMG_18353
Boken om Pemmikan blir sålunda också boken om äventyrare, expeditioner, kolonialism och rent av krig. Jättespännande tycker jag att den verkar, och kanske den perfekta fördjupningen för dig som fortfarande önskar att du hade Bea Uusmas Expeditionen oläst och framför dig. Lite otacksamt tycker jag dock att den hamnat i biblioteket, på hylla Qca står den bland annan litteratur om mat och dryck. Undrar just om någon äventyrslysten person verkligen hittar den där - nu har ju i alla fall Biblioteksbellas läsare chansen!

torsdag 8 maj 2014

Världens minsta bibliotek?

Det är alltid roligt att titta på olika sorters bibliotek, få inspiration och nya idéer för vår egen verksamhet. Nu när vi börjat jobba praktiskt med att märka upp böckerna inför övergången till klassifikationssystemet Dewey funderar man mycket på olika lösningar för skyltning eller annat. När vi har stängt för ommöblering kommer det att finnas ett litet mini-bibliotek i stadshuset, det planeras för fullt av några kollegor och kommer bli jätteroligt att se! Jag började googla runt lite på yttepyttiga bibliotek efter att ha läst en notis om ett sådant i London, inhyst i en telefonkiosk av en bokentusiast. Och jösses vad många liknande bibliotek det verkar finnas! I Bromölla invigdes det redan för tre år sedan och Sigtuna hakade på trenden alldeles nyligen. Eller vad sägs om Little free library i en gammal vattentank?


I Bromölla är biblioteket dessutom kommunalt, annars verkar det mest vara privata initiativ. Idén är givetvis jätterolig och inte minst estetiskt tilltalande, vissa gamla telefonkioskar är ju snygga som sjutton, fyller ingen funktion längre och hotas kanske av ett öde på tippen.


Men frågan är om de kan kallas bibliotek? Det verkar oftast fungera som en bokbytarstation, och hur sorteras böckerna, knappast enligt ett klassifikationssystem va? Pedagogiskt sett så tror jag det blir toppen med ett litet bibliotek för Lidingöborna att besöka i väntan på den stora invigningen, att presentera det nya systemet i lagom liten skala och hinna bekanta sig med siffrorna. Dock kommer det bli större än att det ryms i en telefonkiosk, ungefär tvåtusen exemplar varav hälften barnböcker kommer flytta till stadshuset när det är dags.

Men jag funderar på om det vore något att testa hemma, istället för en gammal dammig bokhylla kanske det vore något att skapa ett mini-bibliotek i klädkammaren, badrummet eller varför inte på en inglasad balkong? En extra bonuslänk kommer här till dig som liksom jag gillar allt i miniatyr, världens minsta bibliotek på annat vis, så sött!