torsdag 29 december 2011

Moas favoriter 2011

Serieruta ur Sara Hanssons Vi håller på med en viktig grej Nu är året nästan slut och då förväntas man ju summera saker och ting. Jag har ju (tyvärr!) inte läst precis alla ungdomsböcker som kommit ut så jag ska väl inte påstå att alla utgivna böcker har haft lika stor chans att komma med. Men här är min utvalda skara (ingen inbördes rangordning):

Sanne Näsling: Kapitulera omedelbart eller dö. Ja jag är fortfarande lite upprörd över att den här helt fantastiskt historien om Mary och Lovely och emellanåt en ljuvlig bibliotekarie vid eventuellt namn Rufus inte kom med i Augustjuryns nomineringar. Vill man ha lättlästa böcker med mycket action är det här helt fel bok. Den som däremot bryr sig mer om språk och stämning har en underbar stund framför sig. Mer läsning: Recension på bibliotekets hemsida och tidigare blogginlägg om boken.

Jessica Schiefauer: PojkarnaJessica Schiefauer: Pojkarna. Ja, jag är just så tråkig att en av mina absoluta favoritböcker under året är densamma som årets augustvinnare. Det räddar lite att ovanstående bok inte nominerades. Extremt symbolladdad och magiskt realistisk. Bakgrunden är den tyvärr alltför realistiska skolvärlden med allt vad det innebär i form av tafsanden och verbala övergrepp. Mot denna bakgrund skriver Jessica Schiefauer en till delar svart saga för vår tid. Mer läsning: Recension på bibliotekets hemsida publiceras första januari, klicka här så ser du den från 1/1-2012 längre ner på sidan. Kolla också in Jessica Schiefauers blogg.

Sara Hansson: Vi håller på med en viktig grejSara Hansson: Vi håller på med en viktig grej. Här smög sig visst en tecknad serie in. De ovanstående böckerna är klassade som ungdomsböcker vilket den här inte är. Men bara trångsynta människor låter sig ju hindras av överdrivna åldersindelningar. Alla över ungefär elva år måste nämligen läsa berättelsen om Sara och Rebecca som med Spice Girls som allierade kämpar mot oförstående vuxna. Mer läsning: Recension på bibliotekets hemsida och Sara Hanssons blogg . Missa inte heller att lyssna på Sara Hansson i P3:s Tankesmedjan.

Kommentera gärna mina val och skriv egna årsbästalistor i kommentarerna!

torsdag 22 december 2011

Hylla tanten!





Jag vill, så här dagarna före jul, hylla tanten. Tanten är en person som står längst ner på skalan i samhället. Många tycker att hon är besvärlig, långsam och icke-kommersiell. Det är väl inget företag som vill sälja parfym med en tant som lockbete? Och tur är väl det, för en äkta tant vill inte vara ett objekt. Nej, hon vill vara fri och bete sig som hon vill, inte som samhället vill. En tant vågar säga ifrån, hon vågar stå på sig och argumentera när hon tycker att hon blir överkörd. Vare sig det är i kön i matbutiken, på bussen eller i en snobbig klädbutik på Stureplan (när hon handlar present till barnbarnet).

En äkta tant reder sig själv samtidigt som hon älskar att omge sig med människor. Hon kan föra sig i alla samhällsklasser men fjäskar inte för någon. Hon diskuterar allt från surdegsbröd till det politiska klimatet i Nordkorea. Vissa uppfattar henne som jobbig då hon ifrågasätter saker och ting men det bekommer henne inte nämnvärt.

Elin Ek som har skrivit Supertanten säger i en intervju i SvD (2011-08-22):

Att våga säga ifrån, även om det känns obekvämt, att inte humma nervöst, eller småle överseende när andra går över gränsen. Det kan handla om småsaker som att argumentera för att få den utlovade rabatten i matvaruaffären, eller att visa civilkurage när en främling hamnat i trångmål.

- Tanterna har ett självklart medborgarskap som jag fascineras av. De kan säga ”men hörrudu” till vem som helst. Samtidigt har de ett enormt socialt patos.

Jag skulle vilja vara en sådan tant som Ek beskriver och hoppas att jag är på god väg.

En tant har ingen särskild ålder, jag har träffat tanter från 5 år upp till 90 år. Och jag har sett grekiska, spanska, svenska, tyska tanter in action. De finns i alla länder.

Slutligen vill jag avsluta min hyllning till tanten med att citera Eva Björk som driver världens första och enda tantmuseum som finns i Hovra:




Tio vilda hästar


Jag har en ny bilderboksälskling.

Den heter och handlar om tio vilda hästar, som på klassiskt manér försvinner en efter en på olika sätt. Det kan vara att de inte hänger med, går vilse, eller kanske bara är lite klumpiga.

Eftersom de andra hästarna inte märker att någon försvinner galopperar de bara vidare. Ända tills det bara är en kvar. Och att inte ha några vänner är ju inte så roligt:

"Den enda vilda hästen
var inte lycklig alls
Som en stor och taggig fotboll
satt gråten i hans hals"

Så - och här kommer det fina i berättelsen - den ensamma hästen befriar såklart den tjocka hästen som fastnat i ett rör och tillsammans drar de sedan upp en tredje häst ur ån och så vidare tills alla hästarna är tillsammans igen. Och ju fler man är desto bättre går det ju att rädda varandra, till exempel när man ska rädda den skrämda hästen som fastnat i trafiken:

"Sex vilda hästar
kom och ställde sig som STOPP
Nu kunde ingen köra på
den rädda hästens kropp"

Världens finaste bok, med text av Grethe Rottböll och bild (med färgglada my little ponyinspirerade hästar, alla små personligheter) av Lisen Adbåge.

måndag 19 december 2011

Vårens program är här!


Julen är ännu inte avklarad, men vi är redan inne på våren. Så nu kan du kolla in vad som händer på biblioteket i vår! Vi börjar med januari till mars, och snart kommer programmet för resten av våren.

Det blir författarbesök av bland andra Carina Burman, boktipsträffar i nytt format, teateraktiviteter på Sportlovet och så Jubileumsåret då Raoul Wallenberg och Gustaf Dalén uppmärksammas på Lidingö. Under Jubileumsåret uppmärksammar vi att det är 100 år sedan Raoul Wallenberg föddes och 100 år sedan AGA-grundaren Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik. Det blir seminarier, teater och mycket annat med utgångspunkt i de båda männens gärning.

En till man är i fokus under 2012 nämligen August Strindberg. Här kan du läsa mer om Strindbergåret och vad som händer runt om i Sverige.

Så häng med oss under ett händelserikt 2012!

fredag 16 december 2011

Dagens bibliotekarieoutfit



Klädsam tidskriftsommöblering, skönt jultidskriftsfejs och traditionell hysh-pyshfingrig bibliotekarieknytblus.

PS. Du har väl inte missat att vi flyttat ner tidskrifterna till plan 1 så att du kan läsa dem från kl 09.00 på vardagar? Om du missat denna rafflande nyhet, kom in och släng dig ner i en av våra bekväma fåtöljer och låt dig översvallas av alla nya tidskriftsintryck.

onsdag 14 december 2011

Liknöjd fauna

"Papegoja existerar inte i egenskap av Oss Hönor. Papegoja inget innehåll: järna men fel språk beklagligt & är för gammal för Få Leva. Den är arbetsbelastning och jätteful."

Nej, jag är inte galen. Inte heller har jag kört en text i google translate som en facebookvän föreslog när jag citerade där.

Ovanstående är istället ett utdrag ur Aase Bergs Liknöjd fauna, där ordet förs omväxlande av Höns Kören (alltså de som talar i ovanstående text) och en annan betydligt lugnare röst. Fin och satiriskt rolig och lite ångestskapande.

Ett poesitips även till den som mest läser prosa.

måndag 12 december 2011

Läsning om läsning


Jag känner mig självbelåten när jag läser texter om andras läsande. Och lite skyldig. Som en voyeur, en litterär fönstertittare. Läsning är trots allt en privat handling, som ofta utövas i avskildhet. Och visst kan vi prata om bokens innehåll, men jag kan tycka att det är mer kittlande att höra om vad folk egentligen har för sig mellan sidorna (och utanför) när de läser.

Jag läser Alberto Manguels klassiker En historia om läsning och smygtittar på andras läsupplevelser. Jag noterar vad Manguel somnar bäst till, vad W. H. Auden tyckte om att tvingas bläddra igenom limerickar i ett rökrum och i vilken ställning Colette föredrog att läsa Samhällets olycksbarn. Det räcker för en stund. Men verklighetens läsare delar bara med sig av sina läsupplevelser till en viss gräns – sedan drar de ned rullgardinen och jag ramlar ner från min trädgren.

Jag vill ha mer, mer av besatthet av läsning (det talas påfallande ofta om läsning som en besatthet), jag vill ha mer världsfrånvändhet, skandal. Jag tröstar mig med Fiktionen. Det finns få saker som får mig att krypa upp i soffan och skrocka så självbelåtet som att läsa en roman där huvudpersonernas mest utmärkande drag är att de är så att säga läsande människor. De forskar som besatta på någon mer eller mindre obskyr författares texter. De viger sitt liv åt en litterär riktning eller enskild bok, och vill sprida sitt evangelium till resten av mänskligheten. De plockar av en händelse upp en bok, och deras tillvaro vänds ut och in, upp och ner.

Själv finner jag det t ex kolossalt tillfredsställande att begrava mig i skildringarna av läsningens förädlande verkan. Centralgestalterna är oftast förträffliga personer, nämligen. (I kraft av sitt idoga läsande, förstår man.) Är de inte förträffliga redan så beror det på att de ännu inte läser. Och blir de inte det av sitt läsande så har de läst fel, eller inte tillräckligt flitigt.

Att sitta och jäsa över att ha lyckats identifiera ännu en litterär allusion (som författare som skriver om läsning tenderar att strö omkring sig). Att sympatisera med det underlåtande av plikter som alltför ivrig läsning kan leda till… (Och så vidare. Det finns mycket som är trevligt med andrahandsläsning. [Så meta!])

Men visst är det ändå ganska... självbelåtet även av författaren att framställa Texten som det centrum som människors liv kretsar kring? Det tilltalande i att skriva (och läsa) om läsning som en subversiv, omstörtande kraft är i och för sig inte så svårt att förstå. För vad annat ska man trösta sig med när man känner omvärldens tysta – eller inte så tysta – uppmaning att resa sig från soffan och göra något nyttigt?

Om man vill vältra sig i litterära allusioner – eller fira orgier i självbespegling – eller helt enkelt läsa en verkligt Bra Bok:

- Alan Bennett: Drottningen vänder blad
- A. S. Byatt: De besatta
- Patricia Duncker: Förhäxad av Foucault
- Lloyd Jones: Att tro på Mister Pip

fredag 9 december 2011

Lästips till julen


I går hade vi Bokglögg på biblioteket - supermysigt! Vi bjöd på glögg och pepparkakor och så klart på våra bästa tips på aktuell julläsning och bokklappar.

Ni som inte hade möjlighet att komma ska ju så klart inte behöva gå miste om våra tips, så dem kan ni hitta på vår webbplats.

Nu har vi också tagit fram alla julböcker, så passa på att låna hem och frossa i juliga berättelser och tomtar!

tisdag 6 december 2011

Bokbytardag!



Nu på torsdag den 8 december har vi stora bokbytardagen! Så här funkar det: Ta med en (1) bok som du vill byta bort. Kom in till biblan och leta rätt på bokbytarstegen. Som ledtråd kan nämnas att den står i närheten av kaffeautomaten. Ställ din bok på stegen, ta en annan bok från stegen. Klart!






Bokbyteriet pågår under hela dagen, dvs mellan 10.00 och 20.00. Välkomna!

Att gå händelserna i förväg

Sitter du och stirrar bekymrat på de blanka sidorna i din nyinköpta kalender över 2012? Nu kan du släppa oron över ett sysslolöst år och skriva in nästa års första "to do". Lånar du böcker hos oss idag (tidigare inlägg har givit generöst med lästips) kan du nämligen behålla dem till den tredje januari 2012!
Smaka på det: Den tredje januari 2012... Om inte förr ses vi alltså då, iklädda våra nya julklappskoftor och fulla av tillförsikt inför det nya året.

fredag 2 december 2011

Äntligen jul!



Jag kan inte hjälpa det. Skäms nästan men jag är en sucker för julen. Kom på mig själv häromdagen drömmande framför teven (trots mitt motstånd mot kanalen som programmet visas på) och titta på Jul med Ernst och önska att jag också var på julmarknad i Österrike. Eller att, som Ernst, sy julkuddar, laga julmat och duka sådär vitt och juligt som bara han kan. Normalt sett hatar jag heminredning och pyssel.

Julen är för mig en fin tradition där jag åker ner till mamma i Varberg och ligger på soffan med en pralinask på magen och läser Selma Lagerlöfs Den heliga natten och andra julberättelser. Lagerlöf svischar mig tillbaka till en tid och plats som idag knappt finns kvar. En tid då man åkte släde i snön och trodde på tomtar och troll. Då man satt framför brasan och berättade historier för varandra. Mörkret gjorde berättelserna ännu mer levande. Kanske romantiserar jag det hela. Men att dyka in i Selmas värld är tryggt och varmt men ändå lite kusligt.

Jag säger strunta i julstressen (julen handlar ju ändå inte om kommersialism men det vet ju alla) och låna hem massa underbara böcker såsom Lille Viggs äventyr på julafton, Tomten (båda skrivna av Viktor Rydberg) eller nåt av Charles Dickens.

Bjud hem vänner på glöggmys eller kom kolla om vi har några biljetter kvar till på torsdag (8/12) till vårt bibliotek och lyssna på mina kollegor som tipsar om bra böcker att läsa.

Gaiman slår sig i slang med Simpsons


En av fantasyläsarnas husgudar Neil Gaiman (mannen med svarta kalufsen till vänster om Homer) dyker upp i tv-seriefamiljen Simpsons. Mycket trevlig kombination tycker jag! Han får rollen som pizzafixare i Homers stora Oceans eleven-inspirerade kupp att skriva en bästsäljande fantasyserie för tweenies. Lisa kämpar med att skriva en egen bästsäljare, medan Homer samlat de bästa i ett superfantasybokskrivande team. Där Gaiman endast får rollen som spring-och-mat-pojke. Tror Homer i alla fall. Lysande Simpsonsavsnitt!

För den fantasyoinvigde är Neil Gaiman en av de bästa och mest uppskattade inom fantasygenren. I alla fall om du frågar mig. Böcker som Neverwhere, American gods (Amerikanska gudar), Coraline, Stardust (Stjärnstoft) och The graveyard book (Kyrkogårdsboken) talar sitt tydliga språk. Böcker som inte bara nått kultstatus inom fantasyleden, utan som också nått den bredare publiken med filmatiseringarna av Coraline och Stardust.

Senaste nytt på den fronten är att American gods ska bli tv-serie, av supertvmakarna HBO som står bakom succéer som True blood, The wire och Six feet under.

Det jag gillar med Neil Gaiman är hans fantastiska förmåga att blanda olika element i sina böcker. Sagor, spöken, äventyr och urban fantasy. Allt i ett liksom. Favoriterna är dock hans urban fantasy-böcker American gods och Neverwhere. Och jag ser verkligen fram emot HBO:s tv-tolkning av American gods.

Just nu läser jag om Kyrkogårdsboken som handlar om Ingenman Owens som växer upp på en kyrkogård efter att hans familj mördats av Mannen Jack. Passar alldeles utmärkt så här i mörka december.

Så ni som ännu inte frälsts av Neil Gaiman, kom in och låna en bok eller en film vetja!

Psst, ni som är nyfikna på Neil Gaiman kan läsa vad han pysslar med i hans dagbok. Eller följa honom på Twitter @neilhimself